Jag är redo

Jag höjer mina händer mot skyn. En önskan om att få tillgång till en större kraft för att skapa en bättre värld fyller min kropp. En längtan som funnits där länge, latent, väcks nu till liv. Viljan att göra skillnad främst för mig själv och min omgivning. Men ganska snart en ökad medvetenhet att denna rörelse inte går att begränsa. En kraft växer sig starkare i min kropp och min själ för varje dag och år som går och den föds ur kärlek.

Jag återkommer till kärleken ofta i mitt liv. Kärleken till mig själv har varit den svåraste resan. Att älska barnen förbehållslöst var något jag kände från deras första andetag. Att det var något jag var ämnad att göra.

Att älska och leva i en sund och utvecklande relation med någon annan, tillsammans med min man, krävde till slut att jag släppte några demoner. Att jag erkände och förlät saker om mig själv. Uppfattningar om mig själv och händelser som präglat mig och gjort mig till den jag varit i varje kärleksrelation. Tills nu. Jag är mognare än någonsin förr och beredd att lära mig mer.

Kram Mia