Visar inlägg med etikett självförakt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett självförakt. Visa alla inlägg

tisdag 14 maj 2013

Förgiftande

 
Det är väl ganska naturligt att inte äta flugsvamp. Jag lärde mig vid tidig ålder att den var utesluten i korgen på våra mysiga svampturer i skogen, fast den var så vacker. 

Ändå förgiftar vi oss själva. Ibland flera gånger dagligen. Inte genom att äta en flugsvampar, så att vi blir sjuka och dör.
Däremot vandrar många av oss på en hyfsat ohälsosam och förnekande väg. Jag har vandrat där och irrar mig tillbaka dit ibland.

Vad menar jag med att förgifta sig själv?
För mig innebär det först och främst när jag tänker negativa tankar om mig själv. Jag kan känna hur min kropp blir spänd, ledsen och systemet stretar emot direkt. De blockeringar, som vi skapar med våra negativa tankar, gör att slagg och skräp får lättare fäste i våra kroppar. Den teorin tror jag benhårt på! 
Så jag gör mitt allra yttersta, lyckas dock inte jämt, att tänka positiva tankar om hur jag ser ut, vem jag är och vad jag gör. Då håller jag mig väldigt frisk.

Ett annat sätt att förgifta sig är att äta ämnen som inte är bra för våra kroppar. Det finns färgämnen, konserveringsmedel, transfetter, socker... Ja, listan kan göras lång. Ämnen som vi alla vet inte är bra för vår hälsa, men ändå stoppar i oss.

Jag har uteslutit kolhydrater och socker sedan ett tag tillbaka och jag lovar, dom kommer inte att återkomma. För jag insåg helt plöstligt, när jag slutade, hur förgiftad och beroende jag varit av dessa ämnen. Och hälsovinsterna som kom på köpet är jag aldrig beredd att avstå ifrån.

Kram Mia

måndag 18 mars 2013

Var dig själv


Jag vill inte att andra ska vara som mig. Däremot vill jag bli respekterad för den jag är, likväl som jag respekterar andra för de dom är.
En inre glädje tror jag skapas genom att ge sig själv vackra ord och tankar. Jag har under många år varit väldigt självkritisk, rentav självföraktande. Det resulterade i trasiga relationer och ännu mer självförakt. Som tur är bröt jag mönstret rejält och idag kan jag se tillbaka på de situationer med kärlek och respekt. De formade mig ändå till den jag är idag. Fortfarande bara mig själv.

Vardagsandlighet kan vara ett enkelt sätt att få in tid och omsorg om sig själv i livet. Tiden och hur du gör det är helt oviktigt, bara ATT du gör det om du längtar efter mer närvaro i ditt liv.
För mig kan det vara att ta ett extra djupt andetag på bussen och skingra tankarna, att vara i nuet. En annan dag är det att vara sådär innerligt närvarande när jag umgås med mina barn och lyssna till hur dom mår och vad dom tänker på. En tredje dag kan det behövas en promenad i skogen eller vid havet för att hitta mig själv och kunna reflektera över livet.
Lycka till med din vardagsandlighet!

Kram Mia