En månads tystnad

Jag har inte varit på tystnadsretreat. 

Även om jag lockas av tanken att tillbringa en längre stund i total tystnad, så är tiden och omständigheterna inte de rätta just nu.  

Har gått in i flytten med hull och hår. Tankarna på nya huset, inredningen, trädgården och allt annat praktiskt har inte gett mig ro. Ro till att skriva här på bloggen eller att utöva och bejaka min andliga sida. Saknar de stunderna, men känner starkt att den tiden kommer när jag landat i vårt nya hus. 

Mest lycklig för min andliga utveckling är jag för ett av husen på tomten. Ett hus från 1800-talet och med en fungerande öppen spis. 

Vilka häftiga meditationer, samtal och behandlingar det kommer att bli där inne!  

Nedan ser du huset från utsidan. Lovar att återkomma med fina bilder från insidan när vi flyttat in. 

Kram Mia  

Boktips

Jag har läst flera hundra andliga böcker genom åren. 

Jag har t o m några som jag har läst mer än en gång. För att dom berörde mig så oerhört starkt, väckte minnen till liv - minnen jag inte ens visste jag hade. 

Kram Mia 

- Ett axplock av dom jag läst mer än en gång:  

Agneta Sjödin, Ett ljus i mörkret

Paulo Coelho, Brida

Caroline Giertz, Ashimas bok

Lorna Byrne, Änglar i mitt hår 

Underbar kväll

Idag var det dags att träffas igen. Vi fem kvinnor. 

Vi delade först med oss av små och stora tankar. Gjorde sen en spännande meditation om att vara i nuet och släppa taget om det vi inte vill ha kvar i våra liv. 

Och avslutningsvis provade vi även på automatskrift. Vilket resultat! 

När vi läste upp det vi alla hade noterat på vår kant, gick det en energirysning genom rummet. Alla hade fått liknande budskap, många ord och meningar var identiska och vägledningen till gruppen var extremt tydlig. 

Jag somnar med insikten av vilken kraft en grupp kan skapa tillsammans. När man möts i hjärtat, inte i egot. 

Kram Mia 

Intuition

När jag lyckas frigöra min energi från min fysiska kropp och låta själen tala blir resultatet ofta magiskt. 

Hjärnan är bra i vardagen när bilen ska köras, mat ska handlas och räkningar ska betalas. 

Men jag har märkt att den sätter käppar i hjulet när jag ska känna in situationer och känslor. Det jobbet gör inte hjärnan, det gör hjärtat och själen. 

Ikväll var jag en intuitiv budbärare för min kund. Jag berättade för henne om saker hon hört, sett och känt av på sistone. Saker som hon tvivlade på, men ville så gärna att det skulle vara så.

Utan att veta något om det som pågått i hennes värld de gångna veckorna, använde jag min intuition och fångade energin som omgav henne och hon kände hopp och tillit. 

Det är en fin gåva att kunna förmedla själslig läkning och utveckling till någon annan. 

Kram, Mia 

Hilma af Klint

Tillsammans med mina andligt intresserade vänner skådade vi magiska tavlor idag på Moderna museet. Det pågår en konstutställning med Hilma af Klint.

1896 bildade Hilma en grupp med fyra andra kvinnor som hon kallade "De fem".
Dom hade regelbundet träffar med andliga inslag, såsom seanser. Dom tränade även automatskrift tillsammans.
Detta ska ha lagt grunden för hennes automatiska tecknande och de abstrakta bilderna.

Vi är också en grupp av fem som träffas regelbundet, mediterar och pratar om andliga upplevelser.
Jag fick fantastiska energirysningar gång på gång när vi gick på utställningen idag. Om det berodde på magin från tavlorna eller likheten mellan vår och Hilmas kvinnliga grupp det är oklart.

Här kommer några av de bilder som jag tyckte mest om. Utställningen pågår till 26/5, så skynda dig dit!

Kram Mia

Älskade farmor

 En mandala som jag och farmor gjorde tillsammans när jag var liten

 

Min farmor dog i januari 1994 bara 71 år gammal. Jag var 21 år och hade precis flyttat till Tyskland för att studera tyska en termin. Innan jag åkte hade farmor haft en liten blodpropp. Jag besökte henne på sjukhuset och satt där länge för att prata om allt och inget. Någonstans inom mig visste jag att vi inte kommer att träffas igen, i det här livet. Vi tog ett långt vackert farväl. Jag tror att även hon visste.

 

Fem dagar efter jag anlänt till München dog hon. Jag valde att inte åka hem till begravningen av flera skäl. Jag hade redan sagt farväl när hon levde och jag vet att hon var nästan mer uppspelt över min utlandsvistelse än jag och hade inte velat att jag åkte hem för begravningen. 

 

När släkt och vänner satt i kyrkan i Dalarna på farmors begravning, satt jag samtidigt i en kyrka i München. Det bjöds på en orgelkonsert den dagen, en mycket vacker sådan. Jag kunde starkt känna att farmor var med mig där och försökte lindra min sorg när tårarna rann.

 

Hon stod mig mycket nära och jag kan fortfarande förnimma hennes doft ibland, av den parfym hon använde. När jag är ledsen så är det alltid som om någon lägger en varm filt om mina axlar och kramar om mig. Jag vet att det är farmor för hon gjorde alltid så när jag var liten. Jag ser fram emot att träffa henne igen. Men tills dess vet jag att hon ser efter mig och mina barn som en skyddsängel från andra sidan.

 

Kram Mia

 



Kyrkan och Gudstro

Jag var nyligen i Prag och klev andaktigt in i den mäktiga katedralen på bilderna nedan. Vilken fantastisk byggnad. Den tog hela 600 år att bygga. Vilket arbete.

Jag har en kluven känsla för kyrkor. Jag är döpt, konfirmerad och gifte mig även i en kyrka. Men jag har aldrig tillbett Gud. Jag är inte religiös.

Däremot tror jag på en högre makt. En kraft som är alltigenom god och som inte behöver separeras i religioner.
Inför den kraften eller källan, som jag också vill kalla den, är vi alla lika oavsett hudfärg eller ursprung. För mig är källan rent ljus och bara kärlek.

Det är dit jag önskar av hela mitt hjärta att världen är på väg!

Kram Mia

Flummig eller inte?

En vän sa till mig för några år sedan, när vi pratade om andlighet: "Hade du varit flummig när du berättar det här för mig hade jag inte lyssnat eller trott på dig, men du pratar om det precis som det vore något vardagligt."

Det är min intention och tanke med bloggen, min framtid och mina andliga föreläsningar. Att göra andligheten till något härligt och enkelt att ta till sig. Visa på vägar hur varje individ kan hitta sin egen andlighet, sin egen själs röst. Genom att berätta för andra hur jag hör och uppmärksammar min.

Kram Mia

Förändringar jag gjort de senaste åren

När andligheten till slut blev en livsstil, något själen och kroppen längtat efter länge, blev valen ganska enkla. De förändringar jag gjort de senaste åren skedde inte alla på en gång. Jag tror inte vi klarar av att ställa om oss för mycket, för fort. Låt det nya landa och bli en sanning innan du tar tag i nästa förändring.

Vad har jag gjort då?

Renare kanal - ju mer andlighet jag har tillåtit i mitt liv, desto mer har jag förlåtit mig själv. Det går inte att ha rena energier och samtidigt gå och anklaga sig själv. Gjort är gjort, förlåt dig själv och lär dig av det.

Bejaka lusten - jag gör det jag tycker om i mycket större utsträckning. Allt i livet är naturligtvis inte roligt. Men ju mer tid jag ägnar åt saker som ger mig energi, desto mer lustfyllt blir mitt liv.

Vad och hur jag äter - jag har lärt mig att lyssna på kroppen. Hur jag mår när jag äter viss typ av mat och om den ger mig energi. När jag tröstätit har jag gjort mitt yttersta för att analysera efteråt. Vad var den egentliga känslan till att jag valde maten som en utväg? Vad vill jag just nu inte se eller ta tag i?

Attityd - saker händer, människor säger och gör saker, du blir del av någon annans omständigheter - men du kan alltid välja din attityd. Din inställning till varje uppkommen situation. Jag har många gånger försökt ge tillbaka med samma mynt, det rekommenderar jag inte. Mitt temprament har försatt mig i många situationer som jag både skäms och fått betala högt pris för. Idag är jag mycket lugnare och när humöret har balanserats, hamnar jag oerhört sällan i den typen av konfliker som förr skedde i mitt liv.

Jag skulle kunna berätta om många förändringar till, men något måste jag ju spara till kommande inlägg på bloggen.

Kram Mia

Buddies

Idag träffades åter vi tre buddies från energilärakursen.
Vi peppar, stöttar och diskuterar livligt mellan kursomgångarna. Även om det inte syns på utsidan så har det här året förändrat mycket inom mig. Jag tror mina vänner håller med mig.

Idag pratade vi bl a om mörker, energitjuvar, att växa upp, skolans syn på hälsa, destruktiva beteenden, döden och healingmetoder. Vi gjorde också ett Colourskop, som bygger på numerologin och chakrasystemet. Riktigt spännande!

Behöver jag ens tillägga att det här är möten som berikat mitt liv oerhört mycket det senaste året. Och att jag vill av hela mitt hjärta att mötena fortsätter även om kursen avslutas nu i april.

Kram Mia

Att gå sin egen väg

Jag går min egen väg. Det betyder inte att jag går motströms. Inte heller att jag går åt andra hållet eller att jag jämför min väg med andras. Jag är unik. Det är alla andra också. Jag kan aldrig bli någon annan än mig själv.

Jag är långt ifrån klar. Jag är åter här på jorden för att lyssna, lära och dela med mig. Att ge mig själv den kärlek och respekt som jag förtjänar och lära mig av det som läggs framför mig. För att bli den mest lysande person jag kan vara.

När andra försöker påverka mig på ett sätt som strider mot min själ och min energi är det självklart att jag säger nej. Jag är stark i min övertygelse. Min tro om ett evigt liv, en universal kraft och själens pånyttfödelse. En tro som jag ibland t o m förnekat men jag numera står för till fullo i alla situationer. Även om det ibland får mig att verka som en röd person bland en massa blå.

Kram Mia

När orden kommer från själen

En dag kom följande text till mig som jag vill dela med mig av. Det var som min själ ville säga mig något. Det kändes som om mina fingrar flöt över tangenterna och bildade ord helt av sig självt. När jag sen läste vad jag skrivit fick jag tårar i ögonen. Det här är texten som kom till mig och berörde mig starkt:

"Jag viskar tyst om natten. Ibland på dagen också. För att höra mig måste du tystna. Du behöver stilla dig. Jag kommer till dig som en lätt krusning på vattnet. Jag känns behaglig, varm och bekant. En gammal kär vän. En energi du känner igen. Jag vill dig bara väl. Även när jag dyker upp i situationer där du helst av allt vill gömma huvudet i sanden. Då behöver du mig som mest. När du tycker att någon kan älska dig som minst. Då älskar jag dig som mest. Du behöver aldrig tvivla på min intention och mitt syfte är ditt. Du har valt mig och jag har valt dig. Jag andas dina andetag och ditt hjärta är mitt. När du gråter är jag tårarna på dina kinder. När du känner värme är det jag som lägger armarna om dig för att ge dig av den eviga kärleken som vi har. Den har ingen början och inget slut,  den finns bara nu."   

Kram Mia

Vardagsandlighet tar form

För snart två år sen kom ordet Vardagsandlighet till mig. Jag hade varit på bio med en väninna och vi åkte hem till henne efteråt för att meditera och prata om livet och andlighet.

Vi träffades första gången i februari 2006 och hon har kommit att betyda mycket för mig på många sätt. Vi har stöttat varandra i olika skeden i livet. En djup själslig vänskap med mycket värme och stor respekt infann sig direkt och på den vägen vandrar vi fortfarande.

Jag tog ordet Vardagsandlighet i min mun den sommarkvällen 2011 och vi tyckte båda att det lät fantastiskt. Nu är det dags. Fröet har grott och vägen har visat sig. Jag ska dela med mig av vardagliga tankar, insikter och funderingar kring både lätta och svåra frågor. Hur jag eller någon i min omgivning tacklat dom. Förhoppningen är att det leder till insikter för just dig som läser.

Jag vill gärna att du skriver några rader om det är något som berör dig eller om du vill ge dina reflektioner på det jag delar med mig av.

Varm kram, Mia