Vad är bäst för barnen?

När jag var liten var vi ute mycket i naturen. Mina föräldrar var och är riktiga friluftsmänniskor. Vi hyrde stugor på somrarna mitt ute i skogen, badade i sjöar och plockade av det naturen hade att erbjuda. Mina favoritstunder var när vi var ute för att plocka svamp. Jag fullkomligt älskade de stunderna, för vi var tillsammans och ute i naturen. Enkelt men ändå så fantastiskt.

Jag hade dock en längtan redan som barn att se världen. Geografi var ett av mina favoritämnen i skolan. Satt i skolbänken och drömde mig bort till exotiska platser i världen. Vi levde inte fattigt i vår lilla bruksort, men några utlandsresor var det definitivt inte frågan om. Så det var bara en dröm under hela min uppväxt.

Nu är jag vuxen och har förverkligat mina drömmar. Mina barn har fått se världen. Jag har gett dom möjlighet att se och lära av andra kulturer. Få en förståelse för att vi har det riktigt bra här i Sverige, då dom sett motsatsen med egna ögon.

Våra resor sammansvetsar oss som familj, vi är verkligen med varandra då, vilket annars är svårt i vardagen med alla aktiviteter, skola och jobb.

Vi har simmat med vilda delfiner, åkt vattenskoter, klappat koalor, ridit på elefanter, ätit exotisk mat och hittat nya vänner utomlands.

Jag undrar om barnen kommer att känna samma sak som jag gjorde om sin uppväxt. Att dom uppskattar mycket av det dom fått uppleva med oss på resorna, men att dom kanske velat vara lite mer ute i skogen och plockat svamp? Vem vet.

Kram Mia

En månads tystnad

Jag har inte varit på tystnadsretreat. 

Även om jag lockas av tanken att tillbringa en längre stund i total tystnad, så är tiden och omständigheterna inte de rätta just nu.  

Har gått in i flytten med hull och hår. Tankarna på nya huset, inredningen, trädgården och allt annat praktiskt har inte gett mig ro. Ro till att skriva här på bloggen eller att utöva och bejaka min andliga sida. Saknar de stunderna, men känner starkt att den tiden kommer när jag landat i vårt nya hus. 

Mest lycklig för min andliga utveckling är jag för ett av husen på tomten. Ett hus från 1800-talet och med en fungerande öppen spis. 

Vilka häftiga meditationer, samtal och behandlingar det kommer att bli där inne!  

Nedan ser du huset från utsidan. Lovar att återkomma med fina bilder från insidan när vi flyttat in. 

Kram Mia  

Nytt jobb

De senaste veckorna har varit omtumlande. Jag sökte en deltidstjänst, var på två intervjuer, fick jobbet och började på min nya tjänst. Allt hände på två veckor!  

Så nu är jag både anställd och egen företagare. 

Ska göra mitt yttersta för att vara här och nu i alla mina olika roller. Att vara sann mot mig själv och behandla andra med respekt och nyfikenhet, trots att jag säkert kommer att möta en del motstånd och rädslor. 

I mitt företagande finns stort utrymme för andlighet och det är jag innerligt glad för. 

Jag är övertygad att min positiva energi och livssyn kommer att ge goda ringar på vattnet, var jag än befinner mig i mitt yrkesliv. 

Kram Mia 

Qi

Igår kväll innan jag somnade funderade jag på vad som ger mig energi i livet? Jag kom fram till följande innan sömnen tog överhanden.

* Mina barn fyller mig med villkorslös kärlek och jag får energi av att bara vistas i samma rum som dom.
* Maken, som jag levt med i över 18 år, har jag valt för vi ger varandra energi och kärlek och tillsammans med honom har jag kunnat växa och utvecklas. Vi respekterar varandra och har samma grundsyn på livet.
* Jag är en social person och har många fantastiska vänner och kollegor omkring mig. Jag träffar dagligen många människor i mitt privatliv och arbete. Varje möte är en möjlighet att lära sig något, att bidra till någon annan, att öppna sitt hjärta och lyssna. Jag har blivit mycket bättre genom åren att ha människor omkring mig där energin strålar åt båda håll. Att ge och få.
* Jag får energi av att röra på mig, helst utomhus. En promenad i skogen, en utmanande golfrunda eller en joggingtur. Jag kan känna eufori och stråla som en sol när kroppen fått röra på sig.
* Att skriva är idag oerhört viktigt för mig. Att tanka ner känslor, funderingar och drömmar på skärmen frigör massor av energi och håller mitt flöde igång.
* Att ge behandling i akupressur till någon, att hålla föredrag eller en kurs är en energikick om något. Att dela med sig av energi, visdom, erfarenheter och kunskap till någon annan får mitt hjärta att sjunga.

Kram Mia

Förändringar jag gjort de senaste åren

När andligheten till slut blev en livsstil, något själen och kroppen längtat efter länge, blev valen ganska enkla. De förändringar jag gjort de senaste åren skedde inte alla på en gång. Jag tror inte vi klarar av att ställa om oss för mycket, för fort. Låt det nya landa och bli en sanning innan du tar tag i nästa förändring.

Vad har jag gjort då?

Renare kanal - ju mer andlighet jag har tillåtit i mitt liv, desto mer har jag förlåtit mig själv. Det går inte att ha rena energier och samtidigt gå och anklaga sig själv. Gjort är gjort, förlåt dig själv och lär dig av det.

Bejaka lusten - jag gör det jag tycker om i mycket större utsträckning. Allt i livet är naturligtvis inte roligt. Men ju mer tid jag ägnar åt saker som ger mig energi, desto mer lustfyllt blir mitt liv.

Vad och hur jag äter - jag har lärt mig att lyssna på kroppen. Hur jag mår när jag äter viss typ av mat och om den ger mig energi. När jag tröstätit har jag gjort mitt yttersta för att analysera efteråt. Vad var den egentliga känslan till att jag valde maten som en utväg? Vad vill jag just nu inte se eller ta tag i?

Attityd - saker händer, människor säger och gör saker, du blir del av någon annans omständigheter - men du kan alltid välja din attityd. Din inställning till varje uppkommen situation. Jag har många gånger försökt ge tillbaka med samma mynt, det rekommenderar jag inte. Mitt temprament har försatt mig i många situationer som jag både skäms och fått betala högt pris för. Idag är jag mycket lugnare och när humöret har balanserats, hamnar jag oerhört sällan i den typen av konfliker som förr skedde i mitt liv.

Jag skulle kunna berätta om många förändringar till, men något måste jag ju spara till kommande inlägg på bloggen.

Kram Mia

Livrädd för åska

För mig är blixten numera en symbol för urladdning. Luften är aldrig så spänd som precis innan ett åskväder. Det finns en förväntan, en laddning som nästan går att ta på. Jag älskar att vara ute precis innan ett åskväder drar igång. Det gör mig alldeles upprymd och samtidigt lite rädd. 

Åskan och blixtarna i sig har en skrämmande inverkan på mig. Min kropp signalerar livsfara när åskan härjar. En känsla jag har fått jobba med under mina vuxenår. Som barn kunde jag krypa in i en garderob och hålla händerna för öronen och blunda. Förtränga att det pågick utanför. Som vuxen och med egna barn har jag tagit hjälp av bl a hypnos för att hantera denna panikkänsla och dödsångest. 

Blixten och åkväder på håll är fantastiska skådespel och kraften i en blixt som träffar något är mäktigare än något annat naturfenomen. Jag har sett en blixt slå ner ungefär 20 meter från mig och den känslan minns jag som det vore igår. Då befann jag mig inomhus, men kände av kraften ändå. 

Symboliken i ett åskväder är som att något byggts upp under en längre tid. Krafter som står i motsats till varandra kämpar om sin rättmätiga plats och bara en vinner. 

Efter en urladdning befinner sig ett lugn och ett tomrum på samma gång. Det finns alltid plats för lite nytt när friktionen är över. Jag andas alltid ut länge och väl efter åskväder och känner mig pånyttfödd. Lite som jag dött och fötts igen. Att livet får ett nytt oskrivet blad som jag kan börja fylla på. 

Hur upplever du ett åskväder? 

Kram Mia

Att gå sin egen väg

Jag går min egen väg. Det betyder inte att jag går motströms. Inte heller att jag går åt andra hållet eller att jag jämför min väg med andras. Jag är unik. Det är alla andra också. Jag kan aldrig bli någon annan än mig själv.

Jag är långt ifrån klar. Jag är åter här på jorden för att lyssna, lära och dela med mig. Att ge mig själv den kärlek och respekt som jag förtjänar och lära mig av det som läggs framför mig. För att bli den mest lysande person jag kan vara.

När andra försöker påverka mig på ett sätt som strider mot min själ och min energi är det självklart att jag säger nej. Jag är stark i min övertygelse. Min tro om ett evigt liv, en universal kraft och själens pånyttfödelse. En tro som jag ibland t o m förnekat men jag numera står för till fullo i alla situationer. Även om det ibland får mig att verka som en röd person bland en massa blå.

Kram Mia