Jag gillar att kliva utanför zonen. Att prova saker jag drömt om men aldrig vågat. Eller att erkänna för någon annan än mig själv vad som skrämmer, oroar mig eller gör mig helt salig.
Det betyder också att jag behöver ta ansvar. Genom att bli okomfortabel med mig själv har jag tagit ställning, verbaliserat och lovat att agera när jag steppar ur bekvämligheten.
Jag hade en 2:a i svenska under gymnasiet och min lärare upplyste mig om att jag inte kunde skriva.
Att kommunicera i skrift har varit en stor komfortförflyttning för mig. Idag är jag innerligt glad att min lärare inte fick behålla kontrollen över mitt skrivande utan att jag återtog den själv. Till slut.
Kram Mia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar